Lektion 27 — Der Attributsatz

Klassisches Tibetisch I/II

← Lektion 26 Alle Lektionen Lektion 28 →

Lektion 27 -- Der Attributsatz

Wortliste

Nr.TibetischWylieWortartBedeutungQuelle
---------------------------------------------------
1དྲུང་ན་[kyi] drung naPPin der NaeheLekt_27 WL, Nr. 1
2འགྲོ་བ་བཟང་མོ་'gro ba bzang moPN'Gro ba bzang moLekt_27 WL, Nr. 2
3གླིང་ལོག་gling logSubst.Aufstand; RebellionLekt_27 WL, Nr. 3
4རྡོ་རྗེ་རྒྱལ་མཚན་པ་rdo rje rgyal mtshan paPNrDo rje rgyal mtshan paLekt_27 WL, Nr. 4
5གསང་བ་སྙིང་པོ་gsang ba snying poENSkt. Guhyagarbha (Text)Lekt_27 WL, Nr. 5
6ཊཱི་ཀ་TI kaSubst.Kommentar; Skt. tiikaaLekt_27 WL, Nr. 6
7ལུང་lungSubst.LeseueberlieferungLekt_27 WL, Nr. 7
8གནས་ལུགས་gnas lugsSubst.Seinsweise; WirklichkeitLekt_27 WL, Nr. 8
9ཀྱི་ངང་ནས་kyi ngang nasPPim Zustand von; waehrendLekt_27 WL, Nr. 9
10མཁྱེན་པ་mkhyen patmdV; 1.,2.,3.SFwissen (resp.)Lekt_27 WL, Nr. 10
11གཞུང་བཤད་gzhung bshadSubst.Erklaerungen zum Haupt[text]Lekt_27 WL, Nr. 11
12ཐུན་མོང་thun mongAdj.allgemein; gewoehnlichLekt_27 WL, Nr. 12
13ཚད་མ་རྣམ་འགྲེལ་tshad ma rnam 'grelENSkt. Pramaanavaartika (Text)Lekt_27 WL, Nr. 13
14དར་བ་dar batmdV; 1.,2.,3.SFsich ausbreitenLekt_27 WL, Nr. 14
15དྲིན་drinSubst.GueteLekt_27 WL, Nr. 15
16དང་རྗེས་སུ་dang rjes suPPzusammen mitLekt_27 WL, Nr. 16
17སྤྱོད་པ་spyod patdV; 1.SF / Subst.ausfuehren; benutzen, anwenden (tdV; 1.SF); Verrichtung; PraxisLekt_27 WL, Nr. 17
18ཀྱེའི་རྡོ་རྗེ་kye'i rdo rjeENSkt. Hevajra (Gottheit)Lekt_27 WL, Nr. 18
19དཔལ་མར་མེ་མཛད་ཡེ་ཤེས་dpal mar me mdzad ye shesPNSkt. DiipamkarashriijnyaanaLekt_27 WL, Nr. 19
20ཙམ་ཞིག་tsam zhigIndPronetwas; ein wenigLekt_27 WL, Nr. 20
21རྒྱ་rgyaNZrGyaLekt_27 WL, Nr. 21
22ནམ་མཁའ་nam mkha'PNNam mkha'Lekt_27 WL, Nr. 22
23ཏྲེ་བོ་tre boNZTre boLekt_27 WL, Nr. 23
24མགོན་པོ་mgon poNZmGon poLekt_27 WL, Nr. 24
25བདེ་མཆོག་bde mchogENSkt. Cakrasamvara (Gottheit)Lekt_27 WL, Nr. 25
26མར་དོ་mar doNZMar doLekt_27 WL, Nr. 26
27འགྲོ་བའི་མགོན་པོ་'gro ba'i mgon poNZ'Gro ba'i mgon poLekt_27 WL, Nr. 27
28གནས་བརྟན་gnas brtanSubst.Skt. sthavira; aelteste Schueler des Buddha ShaakyamuniLekt_27 WL, Nr. 28
29བཅུ་དྲུག་bcu drugZWsechzehnLekt_27 WL, Nr. 29
30ཐང་སྐུ་thang skuSubst.RollbildLekt_27 WL, Nr. 30
31ཁྱམས་khyamsSubst.Hof; InnenhofLekt_27 WL, Nr. 31
32བཞི་བཅུ་རྩ་གཉིས་bzhi bcu rtsa gnyisZWzweiundvierzigLekt_27 WL, Nr. 32
33ལས་མི་las miSubst.ArbeiterLekt_27 WL, Nr. 33
34གསུངས་པ་gsungs patdV; 2.SFsagen; sprechen; reden (resp.)Lekt_27 WL, Nr. 34
35ཐབས་ལམ་thabs lamSubst.MethodenpfadLekt_27 WL, Nr. 35
36གཏམ་gtamSubst.Bericht; Nachricht; GespraechLekt_27 WL, Nr. 36
37ཀླུ་སྒྲུབ་klu sgrubPNSkt. NaagaarjunaLekt_27 WL, Nr. 37
38རབ་གནས་rab gnasSubst.[rituelle] WeiheLekt_27 WL, Nr. 38
39ངོ་ཆེན་ngo chenSubst.Hilfe; UnterstuetzungLekt_27 WL, Nr. 39
40སྤྱན་དྲངས་spyan drangstdV; 2.SFeinladen; herbeibringen (resp.)Lekt_27 WL, Nr. 40
41ཀུན་མཁྱེན་kun mkhyenNZKun mkhyenLekt_27 WL, Nr. 41
42ཆོས་སྐུ་འོད་ཟེར་chos sku 'od zerPNChos sku 'od zerLekt_27 WL, Nr. 42
43རམ་ramNZRamLekt_27 WL, Nr. 43
44རྔོག་rngogNZrNgogLekt_27 WL, Nr. 44
45སྦྱར་བ་sbyar batdV; 2.,3.SFanheften; zusammenfuegen; verbinden; anfuegenLekt_27 WL, Nr. 45
46འཕགས་འོད་'phags 'odNZ'Phags 'odLekt_27 WL, Nr. 46

[Quelle: Lekt_27 WL]

Grammatik

[Quelle: Lekt_27 HO]

I. Der Attributsatz: Formbildung und Satzstellung

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 1]

Der Attributsatz im Tibetischen kann dem Bezugsnomen vorangestellt oder nachgestellt werden.

a. Vorangestellter Attributsatz

Der vorangestellte Attributsatz endet im Verbalnomen + Attributsuffix (AttrSuf).

Satzschema -- vorangestellter Attributsatz zum direkten Objekt (dO):

{ <AttrS: S2 -- P2> } dO -- P1

Beispiel:

པ་ཚབ་ཀྱིས་བསྒྱུར་བའི་དབུ་མའི་དཔེ་གཟིགས་ [...] pa tshab kyis bsgyur ba'i dbu ma'i dpe gzigs [...]

(oder als Partizipialkonstruktion:) [Er] sah die von Pa tshab uebersetzten Buecher ueber Madhyamaka.

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 1]

b. Nachgestellter Attributsatz

Der nachgestellte Attributsatz endet im Verbalnomen (ohne Attributsuffix).

Satzschema -- nachgestellter Attributsatz zum persoenlichen Objekt (pO):

pO { <AttrS: ABlok -- P2> } -- P1

Beispiel:

རྗེ་བཙུན་གུང་ཐང་གི་གྲོག་པོ་ཞིག་ན་བཞུགས་པ་དང་མཇལ། rje btsun gung thang gi grog po zhig na bzhugs pa dang mjal /

(oder als Partizipialkonstruktion:) [Er] suchte den sich bei einem Freund aus Gung thang aufhaltenden rJe btsun auf.

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 1]

Ausfall des Attributsuffixes

Satzschema -- vorangestellter Attributsatz zum Subjekt (S):

{ <AttrS> } S -- SPraed -- P

Beispiel:

ལྷ་རྗེ་མས་ལུང་བསྟན་པ་དེ་ཡང་ཁྱོད་ཡིན་པ་འདྲ་ [...] lha rje mas lung bstan pa de yang khyod yin pa 'dra [...]

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 1]


II. Der Attributsatz: inhaltliche Ordnung

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 2--5]

1. Der Attributsatz in der Funktion eines Relativsatzes

Wiedergabe durch einen Relativsatz im Deutschen bzw. durch eine Partizipialkonstruktion.

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 2]

a. Vorangestellter Attributsatz

Erweiterung des Subjekts durch einen Attributsatz:

Satzschema: AB -- { <AttrS:> } S -- P

དེ་ནས་བོད་སྤྱི་ལ་དབང་བྱེད་པའི་རྒྱལ་པོ་མེད་ [...] de nas bod spyi la dbang byed pa'i rgyal po med [...]

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 2]

Erweiterung des Objekts durch einen Attributsatz:

Satzschema: { <AttrS:> } dO -- AB -- P

སློབ་དཔོན་ཟླ་བས་མཛད་པའི་འགྲེལ་པ་རྣམས་ལེགས་པར་བསྒྱུར། slob dpon zla bas mdzad pa'i 'grel pa rnams legs par bsgyur /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 2]

Erweiterung des Adverbials durch einen Attributsatz:

Satzschema: { <AttrS:> } AB -- S -- P

ཇོ་བོ་བོད་དུ་ཕེབས་པའི་ཆུ་ཕོ་རྟ་ལ་སྣེའུ་ཟུར་པ་འཁྲུངས། jo bo bod du phebs pa'i chu pho rta la sne'u zur pa 'khrungs /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 2]

Erweiterung des Praedikativs durch einen Attributsatz:

Satzschema: S -- { <AttrS:> } SPraed -- P

དེ་རྗེས་ཀྱི་ལྕགས་ཡོས་དེ་སངས་རྒྱས་ཇོ་བོ་གདན་སར་བྱོན་པའི་ལོ་དེ་ཡིན། de rjes kyi lcags yos de sangs rgyas jo bo gdan sar byon pa'i lo de yin /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 2--3]

b. Nachgestellter Attributsatz

Erweiterung des Subjekts durch einen Attributsatz:

Satzschema: S1a { <AttrS:> } S1b -- dO -- P

[...] ལྷོ་ཕྱོགས་བེ་ཏ་ལའི་རྒྱལ་པོ་བུ་མེད་པ་ཞིག་གིས་སྟོན་མོ་ཆེན་པོ་བྱས་ [...] [...] lho phyogs be ta la'i rgyal po bu med pa zhig gis ston mo chen po byas [...]

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 3]

Erweiterung des Adverbials durch einen Attributsatz:

Satzschema: ABlok { <AttrS:> } -- P

འདིའི་རྣམ་ཐར་ཀུན་སྤངས་ཞང་གིས་མཛད་པ་ལས་བལྟ་བར་བྱ་ [...] 'di'i rnam thar kun spangs zhang gis mdzad pa las blta bar bya [...]

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 3]

2. Der Attributsatz in der Funktion eines Verhaeltnissatzes

In modaler Funktion

Satzschema: ABlok -- ABtemp -- { <AttrS:> } -- dO -- P

དེར་ལོ་གཅིག་ཏུ་སུ་དང་ཡང་མི་མཇལ་བའི་སྒྲུབ་པ་མཛད། der lo gcig tu su dang yang mi mjal ba'i sgrub pa mdzad /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 3]

In finaler Funktion

Satzschema: S -- { <AttrS:> } -- dO -- P

བྱ་ཡུལ་པ་གཙུག་ལག་ཁང་ཞིག་རྩིག་པའི་ས་ཚོལ་ཞིང་ཡོད་ [...] bya yul pa gtsug lag khang zhig rtsig pa'i sa tshol zhing yod [...]

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 4]

3. Der Attributsatz in der Funktion eines Inhaltssatzes

Erweiterung des Satzes durch einen Attributsatz (Subjekt):

Satzschema: { <AttrS:> } -- S -- P

བུ་ཚ་འབྱུང་བའི་ངེས་པའང་མེད། bu tsha 'byung ba'i nges pa'ang med /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 4]

Erweiterung des Satzes durch einen Attributsatz (direktes Objekt):

Satzschema: { <AttrS:> } -- dO -- P

མ་འོངས་པ་ན་སློབ་མ་བརྒྱ་ཙམ་འབྱུང་བའི་ལུང་བསྟན་མཛད། ma 'ongs pa na slob ma brgya tsam 'byung ba'i lung bstan mdzad / (DT: 864)

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 4]


III. Der Attributsatz als haeufig verwendetes Mittel zum Ausdruck komplexer Syntagmen

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 4--5]

Beispiel mit verschachtelten Attributsaetzen:

མི་ལ་མེད་པའི་ནོར་སྣ་བཞི་བྱུང་བའི་ལོ་རྒྱུས་ཀང་ཡོད་དོ། mi la med pa'i nor sna bzhi byung ba'i lo rgyus kyang yod do /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 4--5]

Beispiel mit mehreren verschachtelten Attributsaetzen:

གླང་འཁོར་དུ་ཕེབས་པའི་ནུབ་མོ་གཞན་དོན་འོང་བའི་ལྟས་རིན་པོ་ཆེའི་གླིང་དུ་ཕྱིན་པའི་མནལ་ལམ་བྱུང་། glang 'khor du phebs pa'i nub mo gzhan don 'ong ba'i ltas rin po che'i gling du phyin pa'i mnal lam byung /

[Quelle: Lekt_27 HO, S. 5]

Uebungen

[Aus LEK_27 UEB.pdf]

Satz 1

Tibetisch: ཆུ་རྟ་འདི་ཇོ་བོ་བོད་དུ་ཕེབས་པའི་ལོ་ཡིན།

Wylie: chu rta 'di jo bo bod du phebs pa'i lo yin/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
ཆུ་chuSubstWasserS:Abs
རྟ་rtaSubstPferdS:Abs
འདི་'diDemProndiesesS:Abs
ཇོ་བོ་jo boNZJo boS2:Abs
བོད་bodONTibetABlok:PP
-དུ་-duPPnachABlok:PP
ཕེབས་པ་phebs paresp.; tmdV; 1.,2.,3.,4.SFgehen; kommenP2:VG3;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG3;2.SF;AttrSuf
ལོ་loSubstJahrSPraed:Abs
ཡིན་yinKV--P:KV

Stammformen (phebs pa): phebs pa -- phebs pa -- phebs pa -- phebs (tmdV) [Quelle: Lekt_14 WL]

G: chu rta 'di 0 \<S:Abs\> { \<AttrS:\> jo bo 0 \<S2:Abs\> bod du \<ABlok:PP\> phebs pa'i \<P2:VG3;2.SF;AttrSuf\> } lo 0 \<SPraed:Abs\> yin \<P:KV\> /

Ue: Dieses Wasser-Pferd-[Jahr] ist das Jahr, in dem Jo bo nach Tibet reiste.

Anmerkungen:


Satz 2

Tibetisch: རྣལ་འབྱོར་མ་དེ་ནི་ཕྱིས་ཞབས་དྲུང་ན་ཡོད་པའི་འགྲོ་བ་བཟང་མོ་ཡིན།

Wylie: rnal 'byor ma de ni phyis zhabs drung na yod pa'i 'gro ba bzang mo yin/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
རྣལ་འབྱོར་མ་rnal 'byor maSubstSkt. yoginiiS:Abs
དེ་deDemPronjeneS:Abs
ནི་niFokPartThemamarkierungS:Abs
ཕྱིས་phyisAdv.spaeterABtemp
ཞབས་དྲུང་ན་zhabs drung naPP (resp.)in der NaeheABlok:PP
ཡོད་པ་yod paEVvorhanden seinP2:EV;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:EV;AttrSuf
འགྲོ་བ་བཟང་མོ་'gro ba bzang moPN'Gro ba bzang moSPraed:Abs
ཡིན་yinKV--P:KV

G: rnal 'byor ma de 0 ni \<S:Abs\> phyis \<ABtemp\> { \<AttrS:\> zhabs drung na \<ABlok:PP\> yod pa'i \<P2:EV;AttrSuf\> } 'gro ba bzang mo 0 \<SPraed:Abs\> yin \<P:KV\> /

Ue: Jene Yoginii war die spaeter in [seiner] Naehe befindliche 'Gro ba bzang mo.

Anmerkungen:


Satz 3

Tibetisch: འདིས་གདན་སར་ལོ་བཞི་སོང་བའི་ལྔ་པ་ལྕགས་ཕོ་སྟག་ལ་འབྲི་ཁུང་གླིང་ལོག་བྱུང་།

Wylie: 'dis gdan sar lo bzhi song ba'i lnga pa lcags pho stag la 'bri khung gling log byung/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
འདི་'diDemProndieserS:Erg
-ས་-sKSufErgativS:Erg
གདན་ས་gdan saSubstSitz; Residenz; KlosterABlok:PP
-ར་-rPPzum; inABlok:PP
ལོ་loSubstJahrS2:Abs
བཞི་bzhiZWvierS2:Abs
སོང་བ་song batmdV; 2.,4.SFgehenP2:VG3;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG3;2.SF;AttrSuf
ལྔ་པ་lnga paOrdZWfuenftesABtemp:PP
ལྕགས་lcagsSubstEisenABtemp:PP
ཕོ་phoSubst./AdjmaennlichABtemp:PP
སྟག་stagSubstTigerABtemp:PP
-ལ་-laPPinABtemp:PP
འབྲི་ཁུང་'bri khungON'Bri khungS3:Abs
གླིང་ལོག་gling logSubstAufstand; RebellionS3:Abs
བྱུང་byungtmdV; 2.SFerscheinen; auftretenP:VG6;2.SF

Stammformen ('gro ba): 'gro ba -- phyin pa / song ba -- 'gro ba -- song (tmdV) [Quelle: Lekt_07 WL; Lekt_20 HO]

Stammformen ('byung ba): 'byung ba -- byung ba -- 'byung ba (tmdV) [Quelle: Lekt_08 WL]

G: 'dis \<S:Erg\> { \<AttrS:\> gdan sar \<ABlok:PP\> lo bzhi 0 \<S2:Abs\> song ba'i \<P2:VG3;2.SF;AttrSuf\> } lnga pa lcags pho stag la \<ABtemp:PP\> 'bri khung gling log 0 \<S3:Abs\> byung \<P:VG6;2.SF\> /

Ue: Im fuenften [Jahr], dem maennlichen Eisen-Tiger-[Jahr], nachdem [er] vier Jahre auf dem Abtsitz gewesen war, kam es [durch diesen] in 'Bri khung zu einem Aufstand.

Anmerkungen:


Satz 4

Tibetisch: དེ་ལ་བདག་གིས་རྡོ་རྗེ་རྒྱལ་མཚན་པས་མཛད་པའི་གསང་བ་སྙིང་པོའི་ཊཱི་ཀ་ཆེན་གྱི་ལུང་ལེགས་པར་ཐོབ།

Wylie: de la bdag gis rdo rje rgyal mtshan pas mdzad pa'i gsang ba snying po'i Ti ka chen gyi lung legs par thob/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
དེ་deDemPronjenerPO:PP
-ལ་-laPPbei; vonPO:PP
བདག་bdagPersPron; 1. Pers., bescheidenichS:Erg
གིས་gisKSufErgativS:Erg
རྡོ་རྗེ་རྒྱལ་མཚན་པ་rdo rje rgyal mtshan paPNrDo rje rgyal mtshan paS2:Erg
-ས་-sKSufErgativS2:Erg
མཛད་པ་mdzad paresp.; tdV; 1.,2.,3.SFmachenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
གསང་བ་སྙིང་པོ་gsang ba snying poEN: TextSkt. GuhyagarbhadO:Abs
-འི་-'iAttrSufGenitivdO:Abs
ཊཱི་ཀ་Ti kaSubstKommentar; Skt. tiikaadO:Abs
ཆེན་chenAdj.; kurz fuer: chen pogrossdO:Abs
གྱི་gyiAttrSufGenitivdO:Abs
ལུང་lungSubstLeseueberlieferungdO:Abs
ལེགས་པར་legs parAdvtrefflichABmod
ཐོབ་thobtmdV; 2.SFerlangen; erhaltenP:VG4;2.SF

Stammformen (mdzad pa): mdzad pa -- mdzad pa -- mdzad pa -- mdzad (tdV) [Quelle: Lekt_04 WL; Lekt_08 WL]

Stammformen ('thob pa): 'thob pa -- thob pa -- 'thob pa (tmdV) [Quelle: Lekt_15 HO; Lekt_18 UEB]

G: de la \<PO:PP\> bdag gis \<S:Erg\> { \<AttrS:\> rdo rje rgyal mtshan pas \<S2:Erg\> mdzad pa'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } gsang ba snying po'i Ti ka chen gyi lung 0 \<dO:Abs\> legs par \<ABmod\> thob \<P:VG4;2.SF\> /

Ue: Dabei erlangte ich (bdag) von jenem in trefflicher Weise die Leseueberlieferung des grossen Kommentars zum Guhyagarbha[-Tantra], den rDo rje rgyal mtshan pa verfasst hatte.

Anmerkungen:


Satz 5

Tibetisch: གནས་ལུགས་རྟོགས་པའི་རྟོགས་པ་ཁྱད་པར་ཅན་བརྙེས།

Wylie: gnas lugs rtogs pa'i rtogs pa khyad par can brnyes/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
གནས་ལུགས་gnas lugsSubstSeinsweise; WirklichkeitdO2:Abs
རྟོགས་པ་rtogs patmdV; 1.,2.,3.SFerkennenP2:VG4;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG4;2.SF;AttrSuf
རྟོགས་པ་rtogs paSubstErkenntnisdO:Abs
ཁྱད་པར་ཅན་khyad par canAdjvorzueglich; praechtigdO:Abs
བརྙེས་brnyestmdV; 2.SFerlangenP:VG4;2.SF

Stammformen (rtogs pa): rtogs pa -- rtogs pa -- rtogs pa (tmdV) [Quelle: Lekt_12 WL]

Stammformen (brnyes pa): brnyes pa -- brnyes pa -- brnyes pa (tmdV) [Quelle: Lekt_26 HO, S. 2]

G: { \<AttrS:\> gnas lugs 0 \<dO2:Abs\> rtogs pa'i \<P2:VG4;2.SF;AttrSuf\> } rtogs pa khyad par can 0 \<dO:Abs\> brnyes \<P:VG4;2.SF\> /

Ue: [Er/sie] erlangte eine vorzuegliche Erkenntnis, [die] die Seinsweise erkennt.

Anmerkungen:

Satz 6

Tibetisch: འོད་གསལ་གྱི་ངང་ནས་བླ་མ་རྣམས་གཤེགས་པའི་དུས་མཁྱེན་པ་ལ་སོགས་པ་ཡོན་ཏན་མང་པོ་མངའ།

Wylie: 'od gsal gyi ngang nas bla ma rnams gshegs pa'i dus mkhyen pa la sogs pa yon tan mang po mnga'/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
འོད་གསལ་'od gsalSubstklares LichtABmod:PP
-གྱི་-gyiAttrSufnach -lABmod:PP
ངང་ནས་ngang nasPPim Zustand von; waehrendABmod:PP
བླ་མ་bla maSubstgeistlicher LehrerS2:Abs
-རྣམས་-rnamsPlSuf--S2:Abs
གཤེགས་པ་gshegs paresp.; tmdV; 1.,2.,3.,4.SFgehen; kommen (resp.: dahingehen)P2:VG3;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG3;2.SF;AttrSuf
དུས་dusSubstZeitdO:Abs
མཁྱེན་པ་mkhyen paresp.; tmdV; 1.,2.,3.SFwissendO:Abs (nominalisiert)
ལ་སོགས་པ་la sogs paPPusw.S1:Abs
ཡོན་ཏན་yon tanSubstQualitaet; gute EigenschaftS1:Abs
མང་པོ་mang poIndPronvieleS1:Abs
མངའ་mnga'resp.; EVvorhanden seinP1:EV(resp.)

Stammformen (gshegs pa): gshegs pa -- gshegs pa -- gshegs pa -- gshegs (tmdV; resp.) [Quelle: Lekt_04 WL; Lekt_19 HO]

Stammformen (mkhyen pa): mkhyen pa -- mkhyen pa -- mkhyen pa (tmdV; resp.) [Quelle: Lekt_27 WL, Nr. 10]

G: 'od gsal gyi ngang nas \<ABmod:PP\> { \<AttrS:\> bla ma rnams 0 \<S2:Abs\> gshegs pa'i \<P2:VG3;2.SF;AttrSuf\> } dus 0 \<dO:Abs\> mkhyen pa \<P3\> la sogs pa yon tan mang po 0 \<S1:Abs\> mnga' \<P1:EV(resp.)\> /

Ue: [Er] besass im Zustand des klaren Lichtes viele Qualitaeten wie [das] Wissen [um] die Zeit, zu der die Lehrer dahingegangen waren, usw.

Anmerkungen:


Satz 7

Tibetisch: དེར་བླ་མས་གནང་བའི་གདམས་ངག་བསྒོམས་ [...]

Wylie: der bla mas gnang ba'i gdams ngag bsgoms [...]

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
དེར་derAdvdortABlok:PP
བླ་མ་bla maSubstgeistlicher LehrerS2:Erg
-ས་-sKSufErgativS2:Erg
གནང་བ་gnang baresp.; tdV; 1.,2.,3.SFgeben; ueberreichenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
གདམས་ངག་gdams ngagSubstmuendliche UnterweisungdO:Abs
བསྒོམས་bsgomstdV; 2.SFueben; meditierenP1:VG1;2.SF

Stammformen (gnang ba): gnang ba -- gnang ba -- gnang ba (tdV; resp.) [Quelle: Lekt_11 WL]

Stammformen (sgom pa): sgom pa -- bsgoms pa -- bsgom pa -- sgoms (tdV) [Quelle: Lekt_10 WL; Lekt_12 WL; Lekt_22 WL]

G: der \<ABlok:PP\> { \<AttrS:\> bla mas \<S2:Erg\> gnang ba'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } gdams ngag 0 \<dO:Abs\> bsgoms \<P1:VG1;2.SF\> [...]

Ue: Dort meditierte [er] ueber die muendlichen Unterweisungen, die der Lehrer gegeben hatte, [...]

Anmerkungen:


Satz 8

Tibetisch: དེའི་སློབ་མ་ཞིག་གིས་བྱས་པའི་གཞུང་བཤད་ཀྱང་ཡོད་དོ།

Wylie: de'i slob ma zhig gis byas pa'i gzhung bshad kyang yod do/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
དེ་deDemPronjenerS:Erg
-འི་-'iAttrSufGenitivS:Erg
སློབ་མ་slob maSubstSchuelerS:Erg
ཞིག་zhigIndProneinS:Erg
-གིས་-gisKSufErgativS:Erg
བྱས་པ་byas patdV; 2.SFmachenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
གཞུང་བཤད་gzhung bshadSubstErklaerungen zum Haupt[text]S1:Abs
ཀྱང་kyangFokPartauch; sogarS1:Abs
ཡོད་yodEVvorhanden seinP1:EV
-དོ་-doFinSuf--Finalsuffix

Stammformen (byed pa): byed pa -- byas pa -- bya ba -- byos (tdV) [Quelle: Lekt_13 WL; Lekt_22 HO]

G: de'i slob ma zhig gis \<S:Erg\> { \<AttrS:\> [de'i slob ma zhig gis] \<S2:Erg\> byas pa'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } gzhung bshad 0 kyang \<S1:Abs\> yod \<P1:EV\> do /

Ue: Es gibt auch Erklaerungen zum Haupttext, die ein Schueler von ihm verfasst hat.

Anmerkungen:


Satz 9

Tibetisch: [...] མཐོང་བ་ཙམ་གྱིས་མོས་གུས་ཐུན་མོང་མ་ཡིན་པ་སྐྱེས།

Wylie: [...] mthong ba tsam gyis mos gus thun mong ma yin pa skyes/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
མཐོང་བ་mthong batmdV; 1.,2.,3.SFsehenABinstr:PP
ཙམ་tsamFokPartnur; blossABinstr:PP
-གྱིས་-gyisKSufInstrumentalisABinstr:PP
མོས་གུས་mos gusSubstErgebenheit und EhrfurchtS:Abs
ཐུན་མོང་thun mongAdjallgemein; gewoehnlichS:Abs
མ་ཡིན་པ་ma yin paNegKVnicht seiendS:Abs
སྐྱེས་skyestmdV; 2.SFgeboren werden; entstehenP:VG6;2.SF

Stammformen (mthong ba): mthong ba -- mthong ba -- mthong ba (tmdV) [Quelle: Lekt_04 WL; Lekt_21 HO]

Stammformen (skye ba): skye ba -- skyes pa -- skye ba (tmdV) [Quelle: Lekt_11 WL; Lekt_12 WL]

G: [...] mthong ba tsam gyis \<ABinstr:PP\> mos gus thun mong ma yin pa 0 \<S:Abs\> skyes \<P:VG6;2.SF\> /

Ue: [...] allein durch [das] Sehen entstand ungewoehnliche Ergebenheit und Ehrfurcht.

Anmerkungen:


Satz 10

Tibetisch: ཚད་མ་རྣམ་འགྲེལ་གྱི་བཤད་པ་ཡང་དབུས་གཙང་གི་ཆོས་སྡེ་ཐམས་ཅད་དུ་དར་བ་ནི། བླ་མ་ཆོས་རྗེ་བའི་དྲིན་ཡིན།

Wylie: tshad ma rnam 'grel gyi bshad pa yang dbus gtsang gi chos sde thams cad du dar ba ni/ bla ma chos rje ba'i drin yin/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
ཚད་མ་རྣམ་འགྲེལ་tshad ma rnam 'grelEN: TextSkt. PramaanavaartikaS2:Abs
-གྱི་-gyiAttrSufnach -lS2:Abs
བཤད་པ་bshad paSubstErklaerungS2:Abs
ཡང་yangFokPartauchS2:Abs
དབུས་གཙང་dbus gtsangONdBus [und] gTsangABlok:PP
-གི་-giAttrSufnach -ngABlok:PP
ཆོས་སྡེ་chos sdeSubstreligioese GemeindeABlok:PP
ཐམས་ཅད་thams cadIndPronalleABlok:PP
-དུ་-duPPinABlok:PP
དར་བ་dar batmdV; 1.,2.,3.SFsich ausbreitenP2:VG6;2.SF
ནི་niTopPartTopikmarkerTopPart
བླ་མ་bla maSubstgeistlicher LehrerSPraed:Abs
ཆོས་རྗེ་བ་chos rje baNZChos rje ba (Ehrentitel: "Lehrmeister")SPraed:Abs
-འི་-'iAttrSufGenitivSPraed:Abs
དྲིན་drinSubstGueteSPraed:Abs
ཡིན་yinKV--P1:KV

Stammformen (dar ba): dar ba -- dar ba -- dar ba (tmdV) [Quelle: Lekt_27 WL, Nr. 14]

Stammformen (bshad pa): bshad pa -- bshad pa -- bshad pa (tdV) [Quelle: Lekt_11 WL]

G: { \<InhS:\> tshad ma rnam 'grel gyi bshad pa 0 yang \<S2:Abs\> dbus gtsang gi chos sde thams cad du \<ABlok:PP\> dar ba \<P2:VG6;2.SF\> } ni \<TopPart\> bla ma chos rje ba'i drin 0 \<SPraed:Abs\> yin \<P1:KV\> /

Ue: Dass sich die Erklaerung [des] Pramaanavaartika auch in allen religioesen Gemeinden von dBus [und] gTsang ausbreitete, ist die Guete des Lehrers Chos rje ba.

Anmerkungen:

Satz 11

Tibetisch: གསང་སྔགས་དང་རེས་སུ་མཐུན་པའི་སྤྱོད་པ་བ་ཚུལ་ཀྱེའི་རྡོ་རྗེ་ལས་བཤད་པ་དང་འདྲ་བ་ཞིག་བྱུང་།

Wylie: gsang sngags dang res su mthun pa'i spyod pa ba tshul kye'i rdo rje las bshad pa dang 'dra ba zhig byung/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
གསང་སྔགས་gsang sngagsSubstSkt. mantraPO:PP
དང་རྗེས་སུ་dang rjes suPPzusammen mitPO:PP
མཐུན་པ་mthun patmdV; 1.,2.,3.SFuebereinstimmenP2:VG6;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG6;2.SF;AttrSuf
སྤྱོད་པ་བ་spyod pa baSubstPraktizierenderS1:Abs
ཚུལ་tshulSubstArt; MethodeS1:Abs
ཀྱེའི་རྡོ་རྗེ་kye'i rdo rjeEN: GottheitSkt. HevajraABkaus:PP
ལས་lasPPaus; vonABkaus:PP
བཤད་པ་bshad patdV; 2.,3.SFerklaeren; darlegenP3:VG1;2.SF
དང་dangPPmitPO:PP
འདྲ་བ་'dra baMVaehnlich seinSPraed:Abs
-ཞིག་-zhigIndProneinSPraed:Abs
བྱུང་byungtmdV; 2.SFerscheinen; auftretenP1:VG6;2.SF

Stammformen ('chad pa): 'chad pa -- bshad pa -- bshad pa -- shod (tdV) [Quelle: Lekt_11 WL; Lekt_12 WL]

Stammformen ('byung ba): 'byung ba -- byung ba -- 'byung ba (tmdV) [Quelle: Lekt_08 WL]

Stammformen (mthun pa): mthun pa -- mthun pa -- mthun pa (tmdV) [Quelle: Lekt_16 WL]

G: { <AttrS:> gsang sngags dang rjes su <PO:PP> mthun pa'i <P2:VG6;2.SF;AttrSuf> } spyod pa ba tshul <S1:Abs> { <AttrS:> kye'i rdo rje las <ABkaus:PP> bshad pa <P3:VG1;2.SF> } dang 'dra ba zhig <SPraed:Abs> byung <P1:VG6;2.SF> /

Ue: [Es] entstand eine Praxis[art], die mit dem Mantra[yana] uebereinstimmte [und] dem, was im Hevajra[-Tantra] erklaert wird, aehnlich war.

Anmerkungen:

[Quelle: Lekt_27 UEB, Satz 11]


Satz 12

Tibetisch: དེ་དག་གིས་ནི་དཔལ་མར་མེ་མཛད་ཡེ་ཤེས་ཀྱིས་ཆོས་ཀྱི་འཁོར་ལོ་བསྐོར་བའི་འབྲས་བུ་ཕྱོགས་ཙམ་ཞིག་བསྟན་པ་ཡིན་ནོ།

Wylie: de dag gis ni dpal mar me mdzad ye shes kyis chos kyi 'khor lo bskor ba'i 'bras bu phyogs tsam zhig bstan pa yin no/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
དེ་དག་de dagDemPron; PljeneS1:Erg;FokPart
-གིས་-gisKSufErgativS1:Erg;FokPart
ནི་niFokPartThemamarkierungS1:Erg;FokPart
དཔལ་མར་མེ་མཛད་ཡེ་ཤེས་dpal mar me mdzad ye shesPNSkt. Diipamkarashriijnyaana = AtishaS2:Erg
-ཀྱིས་-kyisKSufErgativS2:Erg
ཆོས་ཀྱི་འཁོར་ལོ་chos kyi 'khor loSubstRad der Lehre; Skt. dharmacakradO2:Abs
བསྐོར་བ་bskor batdV; 2.,3.SFdrehenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
འབྲས་བུ་'bras buSubstFrucht; ResultatdO1:Abs
ཕྱོགས་phyogsSubstSeite; RichtungdO1:Abs
ཙམ་ཞིག་tsam zhigIndPronetwas; ein wenigdO1:Abs
བསྟན་པ་bstan patdV; 2.,3.SFzeigen; lehrenP1:VG1;2.SF
ཡིན་yinKV--P1:KV
-ནོ་-noFinSuf--FinSuf

Stammformen (skor ba): skor ba -- bskor ba -- bskor ba -- skor (tdV) [Quelle: Lekt_15 WL; Lekt_24 UEB]

Stammformen (ston pa): ston pa -- bstan pa -- bstan pa -- ston (tdV) [Quelle: Lekt_11 WL; Lekt_12 WL]

G: de dag gis ni <S1:Erg;FokPart> { <AttrS:> dpal mar me mdzad ye shes kyis <S2:Erg> chos kyi 'khor lo 0 <dO2:Abs> bskor ba'i <P2:VG1;2.SF;AttrSuf> } 'bras bu phyogs tsam zhig 0 <dO1:Abs> bstan pa yin <P1:VG1;2.SF;KV> no <FinSuf> /

Ue: Jene zeigten einen kleinen Teil der Fruechte [der Tatsache], dass dPal Mar me mdzad Ye shes das Rad der Lehre gedreht hatte.

Anmerkungen:

[Quelle: Lekt_27 UEB, Satz 12]


Satz 13

Tibetisch: མཁས་པ་ཆེན་པོ་རྒྱ་ནམ་མཁའ་ལ་ཏྲེ་བོ་མགོན་པོས་བདེ་མཆོག་མར་དོའི་ལུགས་བཤད་པའི་རྒྱུད་བཞི་དང་བཅས་པ་ལེགས་པར་གསན།

Wylie: mkhas pa chen po rgya nam mkha' la tre bo mgon pos bde mchog mar do'i lugs bshad pa'i rgyud bzhi dang bcas pa legs par gsan/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
མཁས་པ་mkhas paSubstGelehrterABkaus:PP
ཆེན་པོ་chen poAdjgrossABkaus:PP
རྒྱ་rgyaNZrGyaABkaus:PP
ནམ་མཁའ་nam mkha'PNNam mkha'ABkaus:PP
-ལ་-laPPbei; vonABkaus:PP
ཏྲེ་བོ་tre boNZTre boS:Erg
མགོན་པོ་mgon poNZmGon poS:Erg
-ས་-sKSufErgativS:Erg
བདེ་མཆོག་bde mchogEN: GottheitSkt. CakrasamvaradO2:Abs
མར་དོ་mar doNZMar dodO2:Abs
-འི་-'iAttrSuf--dO2:Abs
ལུགས་lugsSubstArt; TraditionABmod:PP
བཤད་པ་bshad patdV; 2.,3.SFerklaeren; darlegenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
རྒྱུད་rgyudSubstSkt. tantradO:Abs
བཞི་bzhiZWvierdO:Abs
དང་བཅས་པ་dang bcas paPPzusammen mitdO:Abs
ལེགས་པར་legs parAdvtrefflich; gutABmod:PP
གསན་gsanresp.; tdV; 1.,2.,3.SFhoeren; studierenP1:VG4;2.SF

Stammformen ('chad pa): 'chad pa -- bshad pa -- bshad pa -- shod (tdV) [Quelle: Lekt_11 WL; Lekt_12 WL]

Stammformen (gsan pa): gsan pa -- gsan pa -- gsan pa -- gson (tdV) [Quelle: Lekt_18 WL; Lekt_15 UEB]

G: mkhas pa chen po rgya nam mkha' la \<ABkaus:PP\> tre bo mgon pos \<S:Erg\> { \<AttrS:\> bde mchog mar do'i lugs 0 \<dO2:Abs\> bshad pa'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } rgyud bzhi dang bcas pa 0 \<dO:Abs\> legs par \<ABmod:PP\> gsan \<P1:VG4;2.SF\> /

Ue: Tre bo mGon po studierte (resp.) trefflich beim grossen Gelehrten rGya Nam mkha' die vier Tantras samt [dem Werk], in dem [die Tradition des] bDe mchog (Cakrasamvara) nach der Mar-do-Tradition erklaert wird.

Anmerkungen:

[Quelle: Lekt_27 UEB, Satz 13]


Satz 14

Tibetisch: འགྲོ་བའི་མགོན་པོ་ལ་གནས་བརྟན་བཅུ་དྲུག་གིས་བསྐོར་བའི་ཐང་སྐུ་ཡང་མང་དུ་འཕེལ།

Wylie: 'gro ba'i mgon po la gnas brtan bcu drug gis bskor ba'i thang sku yang mang du 'phel/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
འགྲོ་བའི་མགོན་པོ་'gro ba'i mgon poNZ"Beschuetzer der Lebewesen"pO:Dat
-ལ་-laKSufDativ/BezugspostpositionpO:Dat
གནས་བརྟན་gnas brtanSubstSkt. sthaviraS2:Erg
བཅུ་དྲུག་bcu drugZWsechzehnS2:Erg
-གིས་-gisKSufErgativS2:Erg
བསྐོར་བ་bskor batdV; 2.,3.SFumgeben; drehenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
ཐང་སྐུ་thang skuSubstRollbildS1:Abs
ཡང་yangFokPartauch; sogarS1:Abs
མང་དུ་mang duAdvviele; in grosser ZahlABmod
འཕེལ་'pheltmdV; 1.,2.,3.SFzunehmen; sich mehrenP1:VG6;2.SF

Stammformen (skor ba): skor ba -- bskor ba -- bskor ba -- skor (tdV) [Quelle: Lekt_15 WL; Lekt_24 UEB]

Stammformen ('phel ba): 'phel ba -- 'phel ba -- 'phel ba (tmdV) [Quelle: Lekt_12 WL]

G: { <AttrS:> 'gro ba'i mgon po la <pO:Dat> gnas brtan bcu drug gis <S2:Erg> bskor ba'i <P2:VG1;2.SF;AttrSuf> } thang sku 0 yang <S1:Abs> mang du <ABmod> 'phel <P1:VG6;2.SF> /

Ue: Auch die Rollbilder, auf denen 'Gro ba'i mgon po von den sechzehn Sthaviras umgeben wird, mehrten sich in grosser Zahl.

Anmerkungen:

[Quelle: Lekt_27 UEB, Satz 14]


Satz 15

Tibetisch: ཁྱམས་ཀ་བ་བཞི་བཅུ་རྩ་གཉིས་ཡོད་པ་བརྩིགས།

Wylie: khyams ka ba bzhi bcu rtsa gnyis yod pa brtsigs/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
ཁྱམས་khyamsSubstHof; InnenhofdO:Abs
ཀ་བ་ka baSubstPfosten; SaeuleS2:Abs
བཞི་བཅུ་རྩ་གཉིས་bzhi bcu rtsa gnyisZWzweiundvierzigS2:Abs
ཡོད་པ་yod paEVvorhanden seinP2:EV
བརྩིགས་brtsigstdV; 2.SFbauen; errichtenP1:VG1;2.SF

Stammformen (rtsig pa): rtsig pa -- brtsigs pa -- brtsig pa -- rtsigs (tdV) [Quelle: Lekt_11 WL; Lekt_11 UEB]

G: khyams { <AttrS:> ka ba bzhi bcu rtsa gnyis 0 <S2:Abs> yod pa <P2:EV> } 0 <dO:Abs> brtsigs <P1:VG1;2.SF> /

Ue: [Er/sie] errichtete einen Innenhof, der zweiundvierzig Saeulen hatte.

Anmerkungen:

[Quelle: Lekt_27 UEB, Satz 15]

Satz 16

Tibetisch: དེའི་ཚེ་ཁོང་གི་གྲྭ་པ་རྣམས་ཀྱང་གཙུག་ལག་ཁང་རྩིག་པའི་ལས་མི་ལ་བཏང་།

Wylie: de'i tshe khong gi grwa pa rnams kyang gtsug lag khang rtsig pa'i las mi la btang/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
དེའི་ཚེ་de'i tsheAdvzu jener ZeitABtemp
ཁོང་khongPersPron; 3. Pers., resp.er; sieS:Erg (impl.)
-གི་-giAttrSufGenitivS:Erg (impl.)
གྲྭ་པ་grwa paSubst[Moenchs]schueler; MoenchdO:Abs
-རྣམས་-rnamsPlSuf--dO:Abs
ཀྱང་kyangFokPartauch; sogardO:Abs
གཙུག་ལག་ཁང་gtsug lag khangSubstTempeldO2:Abs
རྩིག་པ་rtsig patdV; 1.SFbauenP2:VG1;1.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;1.SF;AttrSuf
ལས་མི་las miSubstArbeiteriO:Dat
-ལ་-laKSufDativiO:Dat
བཏང་btangtdV; 2.SFschicken; gebenP1:VG1;2.SF

Stammformen (rtsig pa): rtsig pa -- brtsigs pa -- brtsig pa -- rtsigs (tdV) [Quelle: Lekt_11 WL]

Stammformen (gtong ba): gtong ba -- btang ba -- gtang ba -- thong (tdV) [Quelle: Lekt_19 WL]

G: de'i tshe \<ABtemp\> khong gi \<Gen\> grwa pa rnams kyang 0 \<dO:Abs\> { \<AttrS:\> gtsug lag khang 0 \<dO2:Abs\> rtsig pa'i \<P2:VG1;1.SF;AttrSuf\> } las mi la \<iO:Dat\> btang \<P1:VG1;2.SF\> /

Ue: Zu jener Zeit schickte [er] auch seine (resp.) Moenche als Arbeiter, [um] den Tempel [zu] bauen.

Anmerkungen:


Satz 17

Tibetisch: [...] ཇོ་བོས་གསུངས་པའི་ཐབས་ལམ་གྱི་གདམས་པ་ཡོད་པའི་གཏམ་མི་སྣང་ངོ་།

Wylie: [...] jo bos gsungs pa'i thabs lam gyi gdams pa yod pa'i gtam mi snang ngo/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
ཇོ་བོ་jo boNZHerr; GebieterS2:Erg
-ས་-sKSufErgativS2:Erg
གསུངས་པ་gsungs paresp.; tdV; 2.SFsagen; sprechen; redenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
ཐབས་ལམ་thabs lamSubstMethodenpfadS3:Abs
གྱི་gyiAttrSufGenitivS3:Abs
གདམས་པ་gdams paSubstmuendliche UnterweisungS3:Abs
ཡོད་པ་yod paEVvorhanden seinP3:EV;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P3:EV;AttrSuf
གཏམ་gtamSubstBericht; Nachricht; GespraechS1:Abs
མི་miNegPartnichtP1:Neg;MV
སྣང་snangMV; 1.,2.,3.SFscheinen; sichtbar seinP1:Neg;MV
-ངོ་-ngoFinSuf--FinSuf

Stammformen (gsung ba): gsung ba -- gsungs pa -- gsung ba -- gsungs (tdV; resp.) [Quelle: Lekt_27 WL, Nr. 34]

G: [...] { \<AttrS1:\> jo bos \<S2:Erg\> gsungs pa'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } thabs lam gyi gdams pa 0 \<S3:Abs\> { \<AttrS2:\> yod pa'i \<P3:EV;AttrSuf\> } gtam 0 \<S1:Abs\> mi snang \<P1:Neg;MV\> ngo \<FinSuf\> /

Ue: [...] [Es] scheint keine Nachricht [zu] geben, dass [es] eine muendliche Unterweisung zum Methodenpfad gibt, die Jo bo gesprochen hat (resp.).

Anmerkungen:

(1) {jo bos gsungs pa'i} modifiziert "thabs lam gyi gdams pa" -- Relativsatz-Funktion: "die muendliche Unterweisung zum Methodenpfad, die Jo bo gesprochen hat". [Quelle: Lekt_27 HO, S. 2]

(2) {[thabs lam gyi gdams pa] yod pa'i} modifiziert "gtam" -- Inhaltssatz-Funktion: "eine Nachricht, dass [es] eine Unterweisung gibt". [Quelle: Lekt_27 HO, S. 4]


Satz 18

Tibetisch: སློབ་དཔོན་ཀླུ་སྒྲུབ་ཀྱིས་རབ་གནས་མཛད་པའི་ཐུགས་རྗེ་ཆེན་པོ་དང་སྒྲོལ་མ་ངོ་ཆེན་དུ་སྤྱན་དྲངས་ [...]

Wylie: slob dpon klu sgrub kyis rab gnas mdzad pa'i thugs rje chen po dang sgrol ma ngo chen du spyan drangs [...]

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
སློབ་དཔོན་slob dponSubst/NZLehrmeister; Skt. aacaaryaS:Erg
ཀླུ་སྒྲུབ་klu sgrubPNSkt. NaagaarjunaS:Erg
ཀྱིས་kyisKSufErgativS:Erg
རབ་གནས་rab gnasSubst[rituelle] WeihedO2:Abs
མཛད་པ་mdzad paresp.; tdV; 1.,2.,3.SFmachenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
ཐུགས་རྗེ་ཆེན་པོ་thugs rje chen poEN: GottheitSkt. mahaakaarunika; AvalokiteshvaradO:Abs
དང་dangKonjunddO:Abs
སྒྲོལ་མ་sgrol maEN: GottheitsGrol ma; Skt. TaaraadO:Abs
ངོ་ཆེན་ngo chenSubstHilfe; UnterstuetzungABmod:PP
-དུ་-duPPals; inABmod:PP
སྤྱན་དྲངས་spyan drangsresp.; tdV; 2.SFeinladen; herbeibringenP1:VG1;2.SF

Stammformen (spyan 'dren pa): spyan 'dren pa -- spyan drangs pa -- spyan 'dren pa (tdV; resp.) [Quelle: Lekt_27 WL, Nr. 40]

G: slob dpon klu sgrub kyis \<S:Erg\> { \<AttrS:\> rab gnas 0 \<dO2:Abs\> mdzad pa'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } thugs rje chen po dang sgrol ma 0 \<dO:Abs\> ngo chen du \<ABmod:PP\> spyan drangs \<P1:VG1;2.SF\> [...]

Ue: Slob dpon Klu sgrub (Naagaarjuna) lud (resp.) den [von ihm rituell] geweihten Thugs rje chen po (Avalokiteshvara) und [die] sGrol ma (Taaraa) als Unterstuetzung herbei [...]

Anmerkungen:


Satz 19

Tibetisch: ཀུན་མཁྱེན་ཆོས་སྐུ་འོད་ཟེར་གྱིས་རྣམ་རྟོག་གཉིས་པོ་དགོངས་པ་གཅིག་ཏུ་སྦྱར་བའི་བསྟན་བཅོས་མཛད་དོ།

Wylie: kun mkhyen chos sku 'od zer gyis rnam rtog gnyis po dgongs pa gcig tu sbyar ba'i bstan bcos mdzad do/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
ཀུན་མཁྱེན་kun mkhyenNZKun mkhyen (Ehrentitel: "Allwissender")S:Erg
ཆོས་སྐུ་འོད་ཟེར་chos sku 'od zerPNChos sku 'od zerS:Erg
གྱིས་gyisKSufErgativS:Erg
རྣམ་རྟོག་rnam rtogSubstkonzeptuelle Gedanken; begriffliches DenkendO2:Abs
གཉིས་པོ་gnyis poZWdie beidendO2:Abs
དགོངས་པ་dgongs paSubstAbsicht; IntentionABmod:PP
གཅིག་gcigZWeinsABmod:PP
-ཏུ་-tuPPzu; inABmod:PP
སྦྱར་བ་sbyar batdV; 2.,3.SFanheften; zusammenfuegen; verbindenP2:VG1;2.SF;AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:VG1;2.SF;AttrSuf
བསྟན་བཅོས་bstan bcosSubstLehrabhandlungdO:Abs
མཛད་mdzadresp.; tdV; 1.,2.,3.SFmachen; verfassenP1:VG1;2.SF
-དོ་-doFinSuf--FinSuf

G: kun mkhyen chos sku 'od zer gyis \<S:Erg\> { \<AttrS:\> rnam rtog gnyis po 0 \<dO2:Abs\> dgongs pa gcig tu \<ABmod:PP\> sbyar ba'i \<P2:VG1;2.SF;AttrSuf\> } bstan bcos 0 \<dO:Abs\> mdzad \<P1:VG1;2.SF\> do \<FinSuf\> /

Ue: Kun mkhyen Chos sku 'od zer verfasste (resp.) die Lehrabhandlung, [in der] die beiden [Arten] konzeptueller Gedanken in eine [einzige] Intention zusammengefuegt wurden.

Anmerkungen:


Satz 20

Tibetisch: དེ་ལ་ཡོན་ཏན་དུ་མ་མངའ་བའི་ཀུན་མཁྱེན་འཕགས་འོད་ཀྱིས་གསན།

Wylie: de la yon tan du ma mnga' ba'i kun mkhyen 'phags 'od kyis gsan/

Morphemanalyse:

TibetischWylieWortartBedeutungGrammatische Funktion
------------------------------------------------------------
དེ་deDemPronjeneriO:Dat
-ལ་-laKSufDativ; beiiO:Dat
ཡོན་ཏན་yon tanSubstQualitaet; gute EigenschaftS2:Abs
དུ་མ་du maIndPronvieleS2:Abs
མངའ་བ་mnga' baresp.; EVvorhanden seinP2:EV(resp.);AttrSuf
-འི་-'iAttrSuf--P2:EV(resp.);AttrSuf
ཀུན་མཁྱེན་kun mkhyenNZKun mkhyen (Ehrentitel: "Allwissender")S1:Erg
འཕགས་འོད་'phags 'odNZ'Phags 'odS1:Erg
ཀྱིས་kyisKSufErgativS1:Erg
གསན་gsanresp.; tdV; 1.,2.,3.SFhoeren; studierenP1:VG1;2.SF

G: de la \<iO:Dat\> { \<AttrS:\> yon tan du ma 0 \<S2:Abs\> mnga' ba'i \<P2:EV(resp.);AttrSuf\> } kun mkhyen 'phags 'od kyis \<S1:Erg\> gsan \<P1:VG1;2.SF\> /

Ue: Bei ihm hoerte/studierte (resp.) Kun mkhyen 'Phags 'od, der viele Qualitaeten besass (resp.).

Anmerkungen:

← Lektion 26 Alle Lektionen Lektion 28 →